Our Cuckoos nest
Tjolahopsan mina vanner! Kanner att ny energi flodar i min kropp, jag kanner mig glad. Kanske just darfor att jag igar fick vara kreativ precis hela dagen. Jag mar verkligen som bast nar jag far anvanda mina hander och sarskillt nar kreativiteten bara flodar. Jag alskar att vara "outside the box". Jag hade skaffat lite orange sackvav och tanken var att fa till en skon Halloween krans att hanga pa ytterdorren. Nar Bart senare hittade alla halloween dekorationer i garaget fick tokiga lilla Josse en ljusklar ide! Limpistolen gick sig duktigt varm kan jag lova. Eftersom varat hem, galna ungar och livet ibland kanns som ett riktigt gokbo, tyckte jag att det passade att gora ett flaggspel med just detta. Ja, sa kan det ga nar jag far tag pa en limpistol! Mycket nojd och belaten blev samtliga familjemedlemmar. Tror ni ungarna i grannskapet vagar sig hit nar det snart ar dags for "Trick or treating" overe here.
Denna morgonen har borjat helt underbart, helt i familjens tecken denna Sondag. Bart och Noah bestamde sig lite spontant for att hajka lite i vara berg har borta, San Tan. Delilah och jag kande aven vi for att joina dem. Sagt och gjort. Packade in ungarna i bilen och 2 liter vatten pa ryggen. Tar knappt 20 minuter att kora ut till just dessa klippor. Temperaturen var kanon, men aningen for varmt for de flesta da vi sa klart fortfarande befinner oss i den torraste av oknar.
Vattenpauserna blev en del!
Sag en massa harliga prylar har ute. Bland annat detta konstiga trad med miljoner sma hal over allt. Kaktusarna, Joshuatraden, flugsurret fran de mest envisa kryp, de blixtsnabba sma odlorna, sma skallrande syrsor som lat som skallerormar och allt annat lustigt har ute var en underbar omvaxling fran vardagens alla masten. Fridfult rent ut sagt. Barnen var duktiga, men visst ar det nasta for spannande att inte kunna lyfta pa alla stenar och braten? Gjorde oss paron lite smatt nervosa. Man vet ju inte vad eller vem man stoter pa dar.
Delilah ville spatsera pa egna ben hon. Posar har glatt med alskad pappa. Nu fortsatter var dag med mer mys inplannerat. Alskar spontana utflykter. Maste vi gora oftare. Jag sitter har och funderar pa om jag ska kuta over till gymmet. Skont att inte behova konka med sig hela konkarongen ibland, med ungar och blojvaska och allt vad det innebar. Smidigt nar man kan smita ivag en timme eller sa nu nar Bart ar hemma. Sen kommer Barts pappa Mike hit pa middag. Alskar denna man, sa otroligt snall. Njut av livet och fanga alla guldklimparna.
Be grateful
Varfor ar det sa latt att fokusera pa det man inte har och nastan helt glomma bort hur jakligt lyckligt lottad man ar for allt det fina man har. Min man ar min basta van, mina fina prinskorvar till ungar gor mig sa forbannat lycklig att jag inte vet pa vilket ben jag ska sta. Jag ar mitt uppe i det som kallas livet, jag lever och ar frisk som en notkarna. Jag ar stolt over min fina, jakligt snygga kropp som faktiskt givit liv till tva sma guldklimpar. Just idag ar jag extra stolt over min kropp som fatt till ett sju helsikes pass pa gymmet och med nagra kilo mindra att bara runt pa far sig sjalvfortroendet sig en riktig spark i baken. Jag har sa mycket att vara tacksam for och jag ska verkligen forsoka annamma vetskapen om detta mer i mitt liv. Klart, man onskar sig alltid till en plats dit man inte kommer at, guld och grona skogar. Men skam den som ger sig. En dag ska mina innersta drommar komma till verklighet. Det ar val kanske detta som ar jut livet, att hitta den dar kanslan, hitta vad som egentligen ar Josefine. For arligt talat, vem vet det nar man bara ar 28 jordsnurr ung? Allt kommer att falla pa sin plats nar tiden ar mogen, ingeting kan paskyndas, allt som hander och alla manniskor vi moter ar noga utvalda av en hogra makt. Allt som vi gar igenom ar till for att lara oss en laxa. Sa lange vi lever har vi en laxa att lara. Sa ar det helt enklet.
And NO, we don't own any shirts in this house. If we would I don't think we'd whear'em!
Mina fina fina ungar. Jag ar sa glad och stolt over vad jag och min man tillsammans skapat. Morgonmys ar det basta som finns hemma hos oss. Och ja, har ater vi frukost i soffan. Skit samma om det blir lite smuts har och dar, men som vi alla vet kan vi ingenting ta med oss dit vi gar. Vem vet, kanske ar detta sista dagen vi far leva. Vem fasiken bryr sig om lite smulor i hornen nar livets alla ogonblick flyger forbi om vi inte stannar upp och bara njuter. Av ungar, syskonkarlek, smutstvatt, diskberg, fredagsmys, traningsvark, kyssar, smek och borjar ta allt lite mer med en klackspark.
Har lovat mig att jag ska ta tillfallet i akt att ta vara pa denna tiden pa ett battre satt. Varfor inte se detta som ett ypperligt tillfalle att fa till dromkroppen. 4-5 dagar per vecka pa gymmet borjar ge resultat som sagt. Denna gangen ar det min tur att bli 100% fit, alltsa inte smal, atletisk. Idag korde jag 2 km lop pa 9 min 25 sek. Sen korde jag slut pa rumpan kan jag meddela. Kunde fasen inte knappt ga hem, som jag darrade. Gott den dar kanslan, spykanslan ni vet. Sen har jag lovat mig sjalv att bara njuta. Som igar efter Noahs skola packade jag med lunch och en hel del H2O och sen at vi och mos tillsammans pa en lekplatshar i narheten. Jag laste lite dar jag satt i skuggan och lyssnade pa lite musik, medans barnen busade och lekte pa riktigt bra tillsammans. Ok, jag fick till 2 hela sidor totalt, mellan alla sma moment sa som att jaga lillan som tvunget skulle typ klappa alla ankor som bor har, torka klibbiga, sandiga sma bebisfingrar, blasa pa skrubbade knan och halla ett getoga pa att ungar holl sig dar de skulle. Men mysigt var det anda minsann. Den ar sa speciell, tiden med barnen sma och jag ska banne mig bara njuta av den. Sa som den ar!
What you sow, you will reap...
Maste ibland bara paminna mig sjalv vad som ar mitt livs grundpelare. Karma! Jag har varit lite vissen den senaste tiden. Manga olika andledningar och ibland blir man bara ledsen att allt ska vara en san borda. Inget flyter pa utan man ska behova gruva sig hundra ganger om innan man far pusselbitarna pa plats. Ibland ar det latt att mota motstand med motstand, vilket jag verkligen inte stravar efter. Vad hande med den akta godheten? Men ju mer motstand man moter desto viktigare ar det att vanda den andra kinden till. Vad hande med viljan att gora gott utan att krava nagot tillbaka? Som allas var alskade Buddah sa: Vi ar resultatet av alla vara tankar!
Vill tacka min fina syster Jenny for att alltid ge mig positiv energi och for den fina laten du gav till mig pa din blogg. Jag vill bjuda pa den har ocksa, sa lyssna och njut!
Spring i benen...
...hade jag i morse nar jag vaknade. Jag hade egentligen tankt att ta det lugnt idag, men nar hela kroppen ropar efter att fa "rora pa flasket", kan jag inte gora annat an att gora just det. Jag snorde helt enkelt pa lopardojorna och lite traningsklader och peppade for en runda pa bandet. 5 km uppvarming pa 26 minuter gjorde susen och satte igang svettpumpen rejalt. Korde sen brost och triceps tills jag darrade som ett asplov. Men kande att jag hade tid men framfor allt mer energi till overs och hoppade darfor pa bandet igen. 2 km pa 10 minuter blankt gjorde susen. Min lopning kommer och gar i perioder, men jag kan faktiskt inte forsta varfor. Det finns nog inget battre an just att springa... Springa tills spykanslan kommer sig smygandes, tills andra andningen infinner sig i precis varenda cell och man bara springer, av rena farten. Nej ny jaklar ska jag halla lopargloden uppe. Halvmara vantar i januari ju! Mitt forsta mal ar sa klart milen pa ett brade under 60 minuter.
Ska hoppa in i duschen nar jag slutat svettats sa forbaskat. Vi ska pa lite fets hos nagra vanner i kvall och det ska ju sa klart bli himmla skoj. Chilla i poolen, spela lite spel och bara umgas. Barnen ska med sa det kommer bli hall i gang och liv i luckan kan jag lova.
Peace out fran en adrenalinstinn Josse
Ska hoppa in i duschen nar jag slutat svettats sa forbaskat. Vi ska pa lite fets hos nagra vanner i kvall och det ska ju sa klart bli himmla skoj. Chilla i poolen, spela lite spel och bara umgas. Barnen ska med sa det kommer bli hall i gang och liv i luckan kan jag lova.
Peace out fran en adrenalinstinn Josse
