Be grateful
Varfor ar det sa latt att fokusera pa det man inte har och nastan helt glomma bort hur jakligt lyckligt lottad man ar for allt det fina man har. Min man ar min basta van, mina fina prinskorvar till ungar gor mig sa forbannat lycklig att jag inte vet pa vilket ben jag ska sta. Jag ar mitt uppe i det som kallas livet, jag lever och ar frisk som en notkarna. Jag ar stolt over min fina, jakligt snygga kropp som faktiskt givit liv till tva sma guldklimpar. Just idag ar jag extra stolt over min kropp som fatt till ett sju helsikes pass pa gymmet och med nagra kilo mindra att bara runt pa far sig sjalvfortroendet sig en riktig spark i baken. Jag har sa mycket att vara tacksam for och jag ska verkligen forsoka annamma vetskapen om detta mer i mitt liv. Klart, man onskar sig alltid till en plats dit man inte kommer at, guld och grona skogar. Men skam den som ger sig. En dag ska mina innersta drommar komma till verklighet. Det ar val kanske detta som ar jut livet, att hitta den dar kanslan, hitta vad som egentligen ar Josefine. For arligt talat, vem vet det nar man bara ar 28 jordsnurr ung? Allt kommer att falla pa sin plats nar tiden ar mogen, ingeting kan paskyndas, allt som hander och alla manniskor vi moter ar noga utvalda av en hogra makt. Allt som vi gar igenom ar till for att lara oss en laxa. Sa lange vi lever har vi en laxa att lara. Sa ar det helt enklet.
And NO, we don't own any shirts in this house. If we would I don't think we'd whear'em!
Mina fina fina ungar. Jag ar sa glad och stolt over vad jag och min man tillsammans skapat. Morgonmys ar det basta som finns hemma hos oss. Och ja, har ater vi frukost i soffan. Skit samma om det blir lite smuts har och dar, men som vi alla vet kan vi ingenting ta med oss dit vi gar. Vem vet, kanske ar detta sista dagen vi far leva. Vem fasiken bryr sig om lite smulor i hornen nar livets alla ogonblick flyger forbi om vi inte stannar upp och bara njuter. Av ungar, syskonkarlek, smutstvatt, diskberg, fredagsmys, traningsvark, kyssar, smek och borjar ta allt lite mer med en klackspark.
Har lovat mig att jag ska ta tillfallet i akt att ta vara pa denna tiden pa ett battre satt. Varfor inte se detta som ett ypperligt tillfalle att fa till dromkroppen. 4-5 dagar per vecka pa gymmet borjar ge resultat som sagt. Denna gangen ar det min tur att bli 100% fit, alltsa inte smal, atletisk. Idag korde jag 2 km lop pa 9 min 25 sek. Sen korde jag slut pa rumpan kan jag meddela. Kunde fasen inte knappt ga hem, som jag darrade. Gott den dar kanslan, spykanslan ni vet. Sen har jag lovat mig sjalv att bara njuta. Som igar efter Noahs skola packade jag med lunch och en hel del H2O och sen at vi och mos tillsammans pa en lekplatshar i narheten. Jag laste lite dar jag satt i skuggan och lyssnade pa lite musik, medans barnen busade och lekte pa riktigt bra tillsammans. Ok, jag fick till 2 hela sidor totalt, mellan alla sma moment sa som att jaga lillan som tvunget skulle typ klappa alla ankor som bor har, torka klibbiga, sandiga sma bebisfingrar, blasa pa skrubbade knan och halla ett getoga pa att ungar holl sig dar de skulle. Men mysigt var det anda minsann. Den ar sa speciell, tiden med barnen sma och jag ska banne mig bara njuta av den. Sa som den ar!
Kommentarer
Postat av: Mannen
Where's the like button on this thing? Oh well, I like it Jojo.
Postat av: susanne
Underbara Josse och tack
för din styrka i att du finns.
Din mamma
Trackback
