Pat's run


Nu ar det sa har mina vanner, i lordags hoppade vi upp i ottan jag och Bart. Bart's bror Matt kom hem till oss och passade barnen som lag och snarkade nar vi lamnade. Bart och jag taggade for ett lopp pa ca 7 km och laddade med en kanna kaffe. Mat, sa tidigt, funkar inte for mig men kaffa gar alltid ner. 28 000 andra friskusar var ocksa pa plats. Vi var alla samlade just har denna dag i Pat Tillmans ara, en ung soldat som dog i striderna i Irak. Just denna kille rakade aven vara en riktigt duktig fotbollsspelare och spelade for ASU, universitetet har i Arizona. Han hade precis blivit erbjuden att spela som proffs nar han istallet valde att slass for friheten och sitt land. Tyvarr stupade han men hans legend lever alltsa vidare. Nar han spelade fotboll hade han nr 42 pa ryggen, varpa loppet ar 4,2 miles langt. Pengarna som dras in gar till militarer och deras familjer, utbildning och stod mm.



Jag bara alskar sadana har jippon och staller mer an garna upp med en liten slant. Tishan diggar jag valdigt mycket da det var en san dar bra riktig traningstroja. De kommer abvandas flitigt vill jag lova. Innan startskottet gick var det en kille som spelade "national anthem" pa trumpet, riktigt fint och rorande. Valdigt bra arrangerat maste jag saga. 1000 personer at gangen sprang ivag och vi var placerade i 15:de gruppen. Pa foten satte vi en sensor som alla fick och som kande av nar vi startade och kom over mallinjen inne pa fotbollsarenans 42nd yardline.
Nar vi val kom over startlinjen var klockan lite over 07:00 men det hettade redan riktigt ordentligt i okenhettan. Fatta sa kul detta var. Man blev sa peppad av all glad energi, musiken som spelade fran hogtalarna och alla som stod och peppade langs vagen. Bart och jag teamade sa klart ihop oss hela loppet och ingen av oss gav upp eller gick en endaste meter. 7 kilometer lop non stop alltsa. Mitt mal var under 45 minuter och forsta sa glada vi var nar vi insag att vi fixat det pa 42 minuter. Det var sa latt, sa kul och nagot bade Bart och jag fatt upp ogonen for. De delade ut vatten vid varje "mile" och frukt och dricka nar vi kom i mal. Kan saga att den bananen smakade sa jakla gott.  
Nar Bart och jag posade for denna bild hoppade det upp en fotograf som knappte nagra han med. Hihi, kanske att man var med i nan tidning nan stanns, vem vet! Har star vi alltsa mitt pa arenan, mycket glada och helt otroligt supernojda efter var insats. Vi kommer nu ladda infor en halv mara har borta i Phoenix i Januari 2013, sa nagra manader av hardcore traning star nu pa schemat. Maste verkligen rekommendera att gora nagot sant har tillsammans med den man haller kar. Jag foresprakar en aktiv livsstil, for alla och en var. Kroppen mar sa bra av rorelse och hjartat kommer vara dig evigt tacksam. Sa hoppa nu upp fran sofforna era soffpotatisar och lop for glatta  livet. Sa roligt vi hade, jag och min alskade Bart.   

Kommentarer
Postat av: Susanne

vilka kämpar och vilka förebilder för oss andra och era fina barn

kramar om er

gör mamma

2012-04-23 @ 19:26:22
URL: mhttp://margitohlsson.blogg.se
Postat av: Ida Petterson

duktiga ni är!! <3

2012-04-23 @ 20:19:34
Postat av: Anonym

Wow så duktiga ni är:))

2012-04-24 @ 08:50:15
Postat av: maria frithiofsson

ni är super duktiga och super snygga....



hoppas ni hade en toppen dag..

2012-04-24 @ 16:12:21
URL: http://mariafrithiofsson.blogspot.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0