tarzansmamma

Livet sjalvt har prioriterats en hel del den senaste tiden. Eller, jag har tagit ett steg tillbaka, andats, reflekterat. Jag har inte hunnit annat an att just leva livet, har och nu och mycket tack vare dessa sma varelser i mitt liv. Det har varit en omtumlande vecka, jag har trillat ur sparet men skakat av och tagit mig upp igen. Det finns inte mycket som kan fa denna javlarannamma-kvinna att tjura ihop, finns det en gnutta hopp sa tands det kvickt langt inne i hjartegropen. Jag liknar det vid att ha miljonvinsten i handen och att lotten flyger ur naven innan man kvitterat in vinsten. Man kan liksom inte ge upp och tappa hoppet, utan pa det igen. Bara att "kopa en ny lott" ju!


Vad har vi gjort da: Levt livet! Mina ungar ar syret i mitt blod, pirret i maggropen, klumpen i halsen och den friska flakten i livet allt pa en och samma gang. Vi har firat pask dagarna i anda, atit godis tills vi storknat och mer av den vara blir det idag Sondag da det firas med kalkon och annan bukfylla tills vi spricker. Jag ska bjuda pa potatisgratang och min suverant goda blomkalsmos (utan att saga ett knysst till di knussliga amerikanarna om vad det ar gjort pa). Forst ska vi hem till farfar Mike och NR 3 i raden "easter egg hunt". Uppdaterar med harliga bilder fran veckan i ett senare inlagg, tills dess far ni halla er till godo med mitt livs masterverk, barnen i mitt liv som fick en pool av varlden basta pappa. Trots iskallt vattem, lappar blaare an blabar och darrande lappar sa skulle de ner i plurret. Delilah blir hardad hon av sin nagot tuffa broder. Karlek i overflod skickar jag genom universums eoner till eder alla.