tarzansmamma

...precis under mina revben och det gor ont. Nu borjar det bli trangt dar inne, det marks. Inte konstigt nar vi nu gar in i vecka 29. Har sedan imorse haft lillan uppe under revbenen och haft som hall dar hela dan. Kan knappt ta djupa andetag innan det svider till precis som nar man sprungit en mil eller natt och har typ syrebrist i varende muskel. Svart att forklara. Nu efter en dag med lite action sager min kropp i fran sa nu blir det sofflage for resterande del av dagen. Blir att lyssna pa mina forelasningar online och plugga lite tror jag minsann. Men forst blir det en kopp kaffe sa att man kan halla sig vaken. Vi borjar langta efter dig nu lillan, nar det sa sakteliga lider mot sitt slut. Nar man inte ar gravid langatr man som en galning efter nar man ar gravid och far njuta av att kanna livet pa insidan sparka och busa. Men nu nar man gar in i den sista tredjedelen vill man inget hellre an att fa se det lilla livet, bara det i sin famn och fa tillbaka sin kropp igen. Tank egentligen vilken uppfostring vi kvinnor gor i moder jords tjanst.  En fin dag onskar jag er i karlekens tecken! Carpe Punctum - fanga ogonblicket!

"http://www.youtube.com/embed/AaXaig_43lU?rel=0"
Ni maste bara lyssna pa denna grymma lat. Sa jakla skon och sant  tryck i den. Man vill ju bara festa nar man hor den och skaka rumpan!