tarzansmamma

Bjuder har pa den harliga lilla mammakulan! Tank att man nu redan befinner sig i vecka 27. Det ar ju inte klokt! Hickas och kickas gor det mest hela tiden. Mina fogar ar inte snalla mot mig dock. Pa kvallarna och natterna liknar jag mest en 80 arig gammal dam som behover assistans med det mesta. Var pa Dr besok haromdan och fick en koll pa att allt var utan anmarkning med bus-loppan. SF mattet ar 27 cm, hjartat tickade 141 starka galloperande slag/ min. Mamman var det ocksa bra med. Blodtrycket perfekt och 5 kg viktuppgang sedan plusset i augusti. Helt ok enligt mig. Om en vecka ar det dags for glukosbelastning och en vecka senare far vi oss en titt pa lillan igen da det ar degs for RUL. Alltid lika spannade att fa en tjuvtitt pa det lilla livet. Jag borjar bli lite "nervos" nu infor det har med att jonglera 2 sma barn och deras olika behov samtidigt som man vill hinna med att ge bada lika mycket uppmarksamhet. Jag vet ju att var och varanna kvinna far barn sa har tatt eller till och med tatare och alla fixar de ju det. Jag tanker mest pa att Noah ar ganska liten fortfarande och ar ju fortafarande i blojor och kommer behova bli serverad mat och dylikt. Menmen, det ar val bara for lillan att hanga fast vid tutten och fara med pa allt Noah pysslande. Men det ar precis det har innan man vet hur allt faller pa plats som gor mig lite brydd just nu bara. Det loser sig sakert med tiden och det hjalper ju inte att oroa sig nu sa har i forvag.
 
Visst kan man inte bli annat an underbart glad nar varldens basta man kommer hem efter jobb med tarar (Inte om du fragar Bart?) i ogonen och med dessa fina blommar/ vas i handerna? Nar man dessutom far sig en karleksforklaring som far an helt svag i knana kan man inte bli annat an galet tacksam att ha en man som Bart. Gud vad jag ar galet kar i den mannen. 
    
Har ar Noah pa gronbete. Han far helt enkelt spjuk om han inte far komma ut da och da och springa av sig. Han pratar mer och mer och nagra av hans senaste tillskott ar: Boy, girl, Keys (pekar sa samtidigt pa bilnycklarna som haNger pa en vaggen), more (om hans mat ar slut och han vill ha mer) och dog. Fragar man hur gammal han ar visar han ett finger och sager two. Allt ar i och for sig two om man ber honom rakna. Sen sager han Hotdog ocksa och please. Allt ar hans ocksa, det far vi hora genom ordet Mine och han haller hart om det som ar hans. Han sager backpak till sin ryggsack ocksa. Ja, som ni ser ar det nog engelskan som dominerar just nu. Men svenska kommer den med med orden plaster (laster) och backa samtidigt som han visar med sina hander att man eller han ska backa. Sen sager han Spoke nu nar vi slacker lampan, med en precis lika konstig rost som jag. Bok och juice sager han med. Ja, det bara bubblar upp nya ord fran den pojken. Han lagger ihop fler ord nu med. Bl.a. Daddy Bart och Mamma Bada. Det ar en rolig alder just nu. I och for sig ar alla aldrar tillsammans med denna underbara unge rolig.

... pa farska frallor med en buffe av olika goda palagg, juice och kaffe. Detta ska givetgiv avnjutas tillsammans med de basta av familjemedlemmar hemma i mellanmjolkens land. Gud sa underbart det hade varit alltsa. Jag har lyckats hitta lite torrjast har borta i landet som endast har fake brod, och kopt lite fullkornsmjol sa om jag hinner idag ska jag nog trolla ihop en sats frallor a la Josse. Idag blir det en runda till gymmet, kanner att jag maste svettas ur lite och kanna lite blodsmak i munnen (hehe, sa mycket tar jag inte i sa ni kan vara lugna). Sen blire en tur till DR Guzman som ska kolla laget med bus-loppan i mammas mage. Cindy ska passa bus-Noah och det uppskattas ju sa klart. Sen i eftermiddag MASTE jag lagga pa ett kol med mitt pluggande. Ska ju skriva ssk-provet igen innan jag kommer hem i Mars sa tiden ar kanpp. Dessutom kostar det ca 2000 kr att skriva sa det maste liksom sitta denna gangen. Ikvall blire grillad ruggbiff och coleslaw ala LCHF, men bara for att det ar sa jakla gott. Jaja, nu maste vi pa med gymmkladerna sa att vi hinner med lilla listan som ska fixas for idag. Langtar som en tok tills jag och Noah kommer till Sverige igen. Ska bli underbart att fa dela med mig av min underbara unge lite, som for ovrigt har kommit in i en himmla trotsig alder. Jaja, det ar bara att spotta i navarna och ta det ocksa. Han provar sina vinga nu helt enkelt. Alskar er mina fina turturduvar dar ute.

Maste bara beratta for er vad vi hittat pa den senaste tiden. Forst och framst har bus ungen Noah lyckats knuffa ner 2 datorer och krashat de varpa vi varit datorlosa i nagra dagar. Att man inte lar sig? Men han ar sa snabb och ser saker och ting som bus innan man anns hunnit tanka tanken. Barn kommer alltid att vara barn. Boys will be boys. I lordags hade familjen har borta ordnat en liten surprise babyshower med en massa harliga presenter till bus-loppan i magen. Vi fick saker 20 plagg som alla var megasota. Sen fick vi en bouncer i rosa och annat smatt och gott. Nu far vi fixa resten sjalva. Har bland annat precis fatt hemlevererat mjukliften till varan Phil och Ted dar lillan kan sussa gott i nagra manader i alla fall. Tankte anvanda den som en sang i borjan nar vi befinner oss i Sverige. Sen har vi aven kopt det andra satet till vagnen sa nu far vi plats med bada ungarna dar i. Sen ar det bara lite smatt och gott kvar att inhandla men det hinns ju med langre fram. Lagger upp bilder pa allt i ett annt inlagg.
 
I torsdags traffade vi Janeille och hennes barn Jeremiah och Kaylee pa gallerian for en barnklubb dae har darborta. Fort ar det sang och lek med clowner och andra gubbar pa en scen. Fullsmockat med barn som ni kan se. Noah var sa busig och ville helt springa och gomma sig for mig. Han blir lite full i fan nar han traffar sina kusier namligen. Han blir sa glad att han inte vet vart han ska ta vagen. Mamma liksom existerar inte. Full i bus helt enkelt. Vi fick helt enkelt konka med oss barnaskaran till lekplatsen de har lite langre in blan andra affarer. Dar busades det en stund innan Noah ater igen flydde faltet. Da fick det bli karusell-akning istallet och det var en riktig hojdare. Lite protester blev det nar akningen var over och det var dags att hoppa av hasten han satt pa. Jag akte med honom men blev minsann lite yr efter alla dessa varv. Man ar ju lite extra svag for sant nar man ar gravid antar jag.

Annars har vi sa klart tagit oss tiden till att trana lite . 3 ganger denna vecka har jag svettats och lyft lite hederligt skrot. Noah alskar numera barnpassningen pa gymmet och ar en stammis bland alla froknar. De ropar hogt och kommer framch kramar Noah sa fort han kommer in. Han springer numera in nasta utan att ge mig en lite blick. Sedan far jag 1,5 timmars ostord traning och Big momma over here gillar't skarpt. Hoppas pa att kunna trana lite nar jag kommar hem till Sverige igen sa att man inte sackar efter.

Kolla in sa fint vi har det om dagarna. Sol och bla himmel med bergstopparna som sticker upp vid horisonten. Vi passade pa att promminixa over till gymmet haromdan och sa har ser det alltsa ut pa vagen dit. Man kanner verkligen att varen ar pa vag har borta. Faglarna kvittrar och man kan ga helt bar, dvs utan jacka och i flippflopps igen. Underbart ar vad det ar. Maste ibalnd paminna mig om hur gott det ar att ha det sa har, man tar det liksom for givet nar det alltid ar sa har. 

Denna storebrors-sang fick vi av Barts polare da hans son precis vuxit ur den. Den ska fa sig en malning dock innan den ar helt redo. Men Noah har redan tupplurat i den och sover nu gott for natten i den. Det gick helt problemfritt ma ni tro. Han ar sa stor nu Noah som inte langra har sin lilla spjalsang. Lite sorgligt ar det allt att se honom ligga i denna sang nu. Han vaxer lite for fort tycker jag!

Lägger bara upp ett par bilder från igår när vi var på barn-museet. Det är minsann inte lätt att fånga våran busunge som är som ett litet yrväder på bild, varpå kvaliteten inte är den bästa. Men trevligt hade vi och roligt hade både Noah och Caden! Efteråt käkade vi lurre på en riktig autentisk mexikansk restaurang i värsta slummorådet av Phoenix. Bart, Matt och Cindy hade alla tre tydligen käkat på detta hak innan och intygade att maten var svingod. När jag väl kom in frågade jag om det verkligen var säkert att käka här då det inte såg vidare fräsht ut. Men stället var packat med folk och tokig i mexikansk mat som man nu blivit gav jag jag mig på ett smakprov. Det blev en hit och nu kan jag verkligen förstå varför alla möjliga människor, allt från slipsnissar till hemlöst folk, vallfärdar hit.
Måste bara berätta hur underbart roligt vi hade det igår. Som ni ser hade vi fullt hus här hemma och jag har inte skrattat så här på sen jag vet inte när. Vi käkade riktigt goa grillade hamburgare, prepparerade av kocken han själv Bart. Alla tog med sig lite små plock, chips och salsa, cookies och annat gott så vi åt och drack gott hela kvällen. Killarna satt ute och snackade medans vi tjejer satt inne och snackade  barn, förlossningar och allt annat som hör tjejsnack till. Barnen som var med var Brody 2 och Kaylea 4 och Noah har nog inte haft sa roligt någon gång tidigare. Det är klart att det blev lite pojkrivalitet mellan killarna några gånger om vem som fick sitta vart eller leka med vilken leksak. Men emellanåt var de så söta och lekte och busade så bra. Gud vad underbart det är att se barnen leka ihop så där bra som precis bara barn kan göra. Efter lite tjattrande och lite öl och drinkar för en del av oss, dock inte 2 av oss som är på smällen, var det dags för lite sällskaps-spelande och vi teamade ihop oss killar mot tjerjer. Nu kom rivaliteten mellan oss vuxna fram och blodigt allvarligt blev det. Dock mycket råa skämt och mycket goa skratt fyllde hela huset. Jag älskar liv och rörelse runt omkring mig så mer av den varan vill jag ha. Efter 24 snåret lämnade alla och Bart och jag satt uppe lite till och bara tjötade lite han och jag. Mysigt värre vill jag lova. Det är roligt att se skillnade på svenska och amerikanska tillställningar. Hemma dricks det mer än här och medans det här spelas mycket mer spel. Hemma stannar man tills fram på småtimmarna medans man här tackar för sig tidigare. Underbara människor var det som kom och förgyllde våran kväll, det vill jag lova. 

Så här söt och belåten är man efter att man vaknar pigg och glad och får en hel skål med färska blåbär till frukost. Noah har börjat att komma in till oss på mornarna när han är färdig soven och kryper upp i sängen mellan oss och börjar babbla och mysa. Jag ligger ibland lite halvvaken och börjar längta tills han ska komma trippandes. Jag hör hans små fötter trippa ute i köket och snart kommer han insmygandes. Han är så underbar och glad vår lilla Noah och skänker oss mycket kärlek. Idag blir det lite shopping här borta. Det är söndag och vi njuter av att ha Bart hemma idag. Han är ledig imorgon också då vår käre Martin Luther King föddes då tror jag minsann det var. Det tackar vi för, för vi gillar att ha Bart hemma. Noah ska få nya skor idag då han vuxit ur sina gammla. Kankse jag hittar något trevligt till mig själv också. Vi får se vad denna dag har i sitt sköte. Njut av dagen min vän. 

...det är nog jag i ett nötskal! Klart att man måste ha en röd tråd man följer här i livet, men jag älskar när det rockar loss och man tokar till saker och ting. Man måste våga leva lite utanför det som förväntas av än. Just nu har jag hoppat på den hittills tokigaste berg-o-dahl banan i mitt liv. Ibland är man ledsen och önskar man hade mer struktur men oftast vaknar jag med ett léende på mina läppar varje dag jag får leva och se vad som erbjuds mig idag. Jag har en underbart frisk och aktiv liten son som jag får följa varje dag utvecklas till en stark och glad individ. Det är nog få förunnat att kunna få göra det. Jag har en liten tösabit i magen som snart kommer bringa så mycket kärlek och glädje och ge familjen Mendonca ännu en dimmension. Jag älskar det, Tanken på vad vi har och vad som komma skall. Give me more... 
Måste ju bara få lov att dela med mig av stats för min 19 månaders busunge. Vi var ju som sagt hos våran underbara Dr och fick då kvitto på att ungen växer och utvecklas precis som han ska. Han är på väg upp i det blå som vi vetat om länge och går en ljus framtid till mötes om han en dag vill bli basket spelare. Han är nämligen 92 (36 in) cm lång grabben (97th percentile) och väger hela 13,6 kg (30,1 lbs, 90th percentile). OMG, egentligen borde man ju kunna höra honom växa med tanke på att det verkligen går undan.

Igår blev det Pizza Hut till middag då ingen av oss kände för att slava timmar framför spisen och disken. Det var superduper gott och gillades av busungen också. Man får ju lov att unna sig lite gott då och då, inte sant?

Idag for vi in till Phoenix med den andra familjen Mendonca och besökte Phoenix Childrens museum. Tydligen hade US Airways sponsrat något bygge där inne så idag var det gratis för anställda där. Barnen hade superduper kul och Noah blev så trött så trött att ögonen gick i kors när det väl var dags för hemgång. Fler bilder på det kommer imorgon för nu måste jag gå och förbereda lite grubb och gott till 4 härliga par och några av deras goa ungar. Vi bestämmde lite spontant för några timmar sedan för att ha lite fest hemma hos oss så Bart och jag fick dra ut dammsugarn och slänga in tvätt och disk för att snabbt fräsha till lite här hemma. Vi har märkt det att drar man ihop ett gäng samma dag man är sugen på att umgås brukar det oftast bli bäst och mysigast. Inga ursäkter och bortförklaringar utan de som kan kommer helt enkelt. Det blir amerikanarnas favorit: grillade hamburgare idag. Yes, du hörde rätt! Grillen ska gå varm och vi ska nog ha en riktigt trevlig kvaäll i vänners sällskap! Puss på er där ute i värden, vart ni nu befinner er. Våga nu släppa lite på tyglar och var lite wild and crazy, precis så som jag hade varit.

Tänk vad konstigt egentligen, om jag inte tagit mitt pick och pack och farit till Hawaii den där hösten med syrran. Då hade jag aldrig fått uppleva den coolaste resan i mitt liv, aldrig träffat Bartan, aldrig haft så underbart kul med min goa syrra Jenny, aldrig fått min fina Noah eller aldrig varit den personen jag är idag. Jag vet att allt man gör eller får uppleva har en mening med sig. Ibland när man är mitt uppe i det så ser man det inte, men ger man det lite tid förstår man och alla pusselbitar lägges på plats!
Skickar kärlek i massor till var och en av er!

Det har varit en blandad vecka rent känslomässigt. Jag går från att vara uber-glad till att vara ganska ledsen och ensam. Jag är en glad människa, det har jag alltid varit. Därför blir jag lite skraj när alla dessa känslor kommer upp till ytan och man bölar för allt och inget. Jag vet ju att hormonerna svallar nu mer än någoinsin, men jag saknar la familia i Sverige så mycket att det gör ont i mig. Vi har varit här i snart  9 månader och man kan ju tro att det ska bli bättre, men icke. Jag kömpar och försöker sysselsätta oss så mycket det går, men det går liksom inte. Noah lill-skrutten gör mig glad han. Men just den här veckan har han börjat med nya vanor, eller ska jag kalla det ovanor. På svenska kallas det trotsålder och här i USA "the terrible 2´s". Jag tror bestämmt att denna unge gosse har kommit hit, en aning tidigt. Han får utbrott ibland när han inte får som han vill och skriker som en stucken gris. Han springer iväg och runt bilen 411 varv innan man får tag på honom och man kan sätta in honom i bilen. Han testar sina gränser mest hela tiden och ser hur länge han får hållas. Det tär på mitt tålamod och timeout är något vi måste ta oss till här hemma. Nu räcker det ibland oftast med att ge honom en varning så slutar han oftast med sina hyss. De visa de säger att det blir tuffare och tuffare att vara förälder och jag börjar sakteliga förstå vad de menar. Det gäller att bita sig i tungan ibland så att man inte kokar över i stundens hetta. Emil i lönneberga är han allt och ibland skojar jag med honom och säger att nu får du gå och sätta dig i snickerboa. Men han är ju så söt att man bara smälter och smart är han som en hel 3 åring minst.
 Men annars rullar allt på här hemma. Jag tränar 4 gånger per vecka och känner hur gott d et får mig att må. Om ca 1,5 månader beger vi oss hemmåt för att föda lilla tösen i magen. Jag längtar efter er alla där hemma som en tok. Idag blir det vaccination och Doktorskontroll av busungen Noah och jag är mycket nyfiken på att se hur mycket han växt. Förresten börjar det värma på ordentligt här borta igen. Igår när vi var på lekplatsen fick jag rulla upp byxbena och springa lite barfota i gräset med Noah en stund. Underbart härligt med sol tycker vi. Våren är verkligen här och det gillas skarpt. 
  
Den här lilla visan går varm på datorn här hemma nu för tiden.

Idag entrar vi vecka 25 och det fullkommligt sprudlar karlek hemma hos familjen Mendonca. Lillasyster i magen vaxer som synes och jag njuter av denna an sa langa natta och fina lilla mage. Man vet ju vad som komma skall och att det snart kommer bli lite tyngre. Noah ar gullig han, for nar man fragar var lillan arr brukar han lyfta upp min troja och peka pa min stora utbuktande navel. Eller sa blaser han fisar pa den. Ibalnd pakar han pa sin egen mage. Lite knasigt ar det nog att forsta for en 18 manader liten kille att det vaxer en pytte liten syster i mammas mage.
 
Noah fullkommligt alskar Sesame Street. Favoriten ar cookie monster. Vi brukar sitta och titta pa klipp pa Youtube och ibalnd blir han vansinnig nar jag stanger ner datorn. Han ropar cookie och pekar fortvivlat efter hans favorit. Han har nu en fin pyamas med Elmo pa och sager glatt Emo nar han ser den. Som han bubblar nu alltsa! 
Jag har en stark kansla av att lillan kommer bli en sprudlande glad liten tjej. Lika glad och sprallig som brorsan. Jag tanker positivt och skickar karlek i massor det lilla livet dar inne. Jag tror namligen att man kan paverka hur barnen blir genom kanslorna man har under graviditeten. Det ar mycket liv och full rulle mest hela tiden nu. Jag myser och njuter av varenda spark. Underbart ar det att kanna livet leva precis under mitt hjarta!
Bjuder har pa en fin liten bild jag tog haromdagen pa min ogonsten. Han ar sa sot som socker! Gud sa jag alskar denna lilla kille. Han gor mig sa glad, nastan jamt! Det ar ju klart att det busas en del och ibland vill man bara dra av sig haret. Men han har sin mammas hjarta inlindad runt sitt lillfinger. Det racker med ett leende och en blick fran dessa klarbla ogon sa smalter man ju!
Igar var vi bjudna till Barts kollega och hans fru, Pedro och Liz. De ar fran mexiko och bjod pa den absolut basta autentiska mexikanska maten jag nagonsin atit. Santa Maria kan ju slanga sig i vaggen alltsa. Det var sa jakla gott att det bara vattnas i munnen nar man tanker pa allt gott vi blev bjudna pa. Matt och Cindy passade Noah och det gick bra som forvantat. Vi var sakert 30 pers som bara at och minglade hela kvallen. Verkligen trevligt folk han jobbar med min Bart. Kul att lara kanna dessa gastvanliga manniskor.  

Efter en harlig lanledighet for Bart med en massa mys pa hemmaplan ar det nu dags for vardagen att infinna sig. Noah ar verkligen en riktig utepojke, om han finge skulle han kunnat vara ute hela dagen lang. Han ar superduktig pa att sysselsatta sig sjalv dar ute i tradgarden om han bara har lite leksaker eller fa ga loss pa utemoblerna. Dagarna ar verkligen underbart harlig har borta nu for tiden. Med 20-25 grader och stralande sol fran en klarbla himmel ar det helt ljuvligt. Just dessa bilder ar tagna pa en av de kallare dagarna an sa lange, men anda kanske 15 grader.

Kolla in mina busgrabbar. Mitt hjarta kan inte fyllas med annat en oandlig karlek nar jag ser de busa och leka. Ibland nar Bart badar Noah pa kvallarna kan jag hora de fran koket hur de bubblar och skojar sa harligt i badrummet. Jag blir nastan tarogd nar jag tanker pa min fina lilla familj och vilken tur vi har som fick Bart till varldens basta pappa och man. Nar Bart kommer hem fran jobbet om kvallarna sa svirar han om till mysklader och lagger sig genast pa golvet och brottas med Noah.

Nu har jag borjat satta Noah pa pottan da och da. Han har ju suttit pa toan ibland och aven tagit hand om naturliga sysslor, men det blev aldrig riktigt rutin da tyckte jag. Nu blir det pottan en stund pa morgonkvisten och det har faktiskt kommit en liten korv minsann. An ar han lite ung for att riktigt forsta vad det av vi sysslar med, men det ar roligt att se att det funkar ibland. Dessutom ar det bra att kunna vadra rumpan efter en hel natt i blojan.

Han ar sa rolig nu min gosse. Han har ju klattrat ur sin spjalsang sedan nagra manader tillbaka, men det har oftast inte varit nagr problem att fortfarande anvanda sangen da han oftast stannar dar om han ar trott och sa. Men nu pa sistonde har han borjat klattra ur innan jag ans vaknat pa mornarna, oppnat dorren i sitt rum och sedan trippat ut i koket och sedan oppnat dorren till mitt rum. Har omdagen kom han med en bok och krop upp i sangen bredvid mig och ville att jag skulle lasa for honom. Sa gullig och hur mysigt som helst. Det verkar dock som han den senaste veckan har borjat ga igenom nagon slaggs utvecklingsfas da han borjat vakna till ite oroligt om natterna. Oftast kan man bara ga in och psjunga en visa, men haromnatten var han omojlig. Vi horde honom inne i rummet leva bus. Jag gick och kollade till och da hade han tagit ur nattlampan och lagt pa byran som vi brukar gora pa mornarna. Men vart var han? Sangen var tom och ingen Noah fanns att skymta. Jag tittade in i de stangde sjutdorrarna till garderoberna och dar hade han satt sig i morkret med filten och snutten. Det tog sakert en timme for honom att somna om, han som sover hela natterna annars. Barn alltsa, hade de bara kunnat saga vad det ar som felar dem hade det varit lite lattare at vara foralder. 

Haromdan blev det en tur till ankdammen med lite brod. Noah tyckte det var kul men lite laskigt att kasta brodet i sjon. Efterat blev det lite lek i lekparken bredvid som var full med andra ungar. Noah hade kul och fick utlopp for lite overskottsenergi.

Har ser ni min goda musli som jag nu gjort en stor omgang av. Den ar supergod och hur nyttig som helst. Brukar starta dagen med en portion av denna musli tillsammans med en god ekologisk naturell yoghurt. Haller mig matt och belaten i timmar. Ni ser ocksa en skal med lokala citroner fran Barts kollegas tradgard. Vi pressar en varsin citron med en matsked kallpressad linfro olja som varan immunboost om mornarna. Har har folk alltsa en massa citroner och apelsiner till overflod som dessutom ar goda och lokalproducerade. Vi tar garna emot dessa sma guldklimpar. Noah alskar blabar varpa de ocksa fick komma med i bild. Jag alskar att han alskar blabar. Supernyttigt ju och fulla med antioxidanter och annat bra. Nu blir det en tur till gymmet minsann aven om jag far sa ont i mina fogar eftarat. Ischiasnerverna pa bada sidorna stralar ner i fotterna av smarta och ibalnd ropar jag hogt nar jag vander mig i sangen. Jaja, det ar mycket man ska vara med om som man sager.

 
Efter en mycket lugn nyarsafton hemma bara oss tre var det dags for familjen Owens arliga julgransbrasa. Jag orkade inte fara pa galaj och har helt enkelt en otrolig bra ursakt i ar! Den 1a Januari traffades vi hemma hos Amy med familj och jag maste bara beratta hur mysigt men otroligt kallt det var. Jag tror det var ca 5 grader, iskallt och men lika klart och vackert anda. Vi satt dar och huttrade i kapp medans vi rostade lite marshmellows och skojade. Barts mamma hade aven samlat ihop lite trakiga rakningar och skattepapper som ocksa fick eldas upp. Noah busade mest rundor med alla sina busiga kusiner. Vi har ju inte klader for dessa vaderlag har borta sa vi fick lana mossor av de andra. Noahs hander var roda av kold men han hade lika roligt anda mitt lilla busfro. Efter att granen var uppeldad rusade vi in och avnjot varm choklad medans barnen brottades och hade sa roligt. Himmlans trevligt hade vi.

Har studsar en skitfrash Josse fram forsta dagenen pa ett helt underbart nytt och harligt 2011. Jag har precis pressat pa gymmet varav min nagot svettiga look. Men what the heck, det bjuder jag pa. Kolla in min fina kepa, en lycko-hatt som jag haft nagra ar nu. Min gymmet keps som luktar svett och ser allmant nerdankad ut. Men man kan ju inte byta ut den till en ny och frash da denna mossa ger mig tur helt enkelt.  Idag gar vi in i vecka 24 och jag mar battre an nagonsin (forutom en nagot envis forkylning). Jag kan knappt fortfarande forsta att detta aret kommer jag bli en 2 barnsmor, med allt vad det innebar. Tills dess far vi se till att trana till mitt livs andra Maraton som kommer ga av stapeln i borjan pa Maj, om nu inte moder natur vill spela mig ett spratt dvs. Men vad som an sker ar lillan i magen valkommen precis nar hon behagar.