tarzansmamma

Hej mina alskade underbara vanner! Jag har fatt onskemal om att borja skriva mer har inne igen och arligt tarlat saknar jag det. Skrivandet. Vad det gor for sjalen! Minnena som man far pa prant och kanslorna man far skriva av sig. Men arligt talat sa befinner jag mig i en ganska omtumlande period i mitt liv just nu. Om det ar mojligt att ha en livskris som 28 aring, sa ar det nog det jag banne mig gar igenom just nu. Jag ar en konstnarssjal, med kanslorna med i precis allt jag gor. Jag leter nu efter vad som verkligen ar Josse. Jag har insett att valen man ibland gor aldig ar daliga, utan enbart en insikt om att man ar amnad at att gora nagot helt annat. Jag har nu borjat mitt "soulsearchande" pa allvar. Jag ar inte en manniska som kan vara halvt lycklig tills den dagen jag gar i pension. Jag maste vara helt och fullt, sprudlande lycklig. Annars kan det kvitta. Barnen, familjen, konsten, halsan, sjalen och den standiga kampen om att finna full och total balans ar det som mitt hjarta brinner for. Equlibrium! Alla andra totalt varldsliga ting kan ju bara slanga sig i vaggen. Det ar min tur nu! Nu ska vinden vanda mina vanner. Infor detta nya aret som star framfor oss onskar jag att vi alla satter en intention om karlek, harmoni och balans i vara liv. Karlek!