tarzansmamma

Igar traffade vi Barts familj i en park och grillade och busade hela kvallen. Det var Barts Moster som hade anordnat det hela och gud sa trevligt vi hade det. Tog bara ett par bilder under kvallen da jag sjalv hade bada barnen innan Bart han dit efter jobb. Har ar pinjatan som barnen, Noahs allas kusiner, fick banka skiten ur helt enkelt. Noah var sa duktig. Jag kan fortfarande inte fatta att han "bara" ar 2 ar. Han ser ju mer ut som en 5 aring som haller i basballtrat som ett pro. Vad ska det bli av denna gosse? Jag ser en mycket ljus framtid for Noah och kom ihag vart ni hort det forst. I alla fall, bilingual ar vad han ar. Borjar bli riktigt duktig att vaxla mellan spraken. Igar sa han draw och jag fattade inte riktigt vad han sa och da provade han svenska och sa rita. Samma med moose och alg, kudde och pillow, tacke och blanket. Sa kul att hora hur det flyter pa for honom. Han ar sa duktig! Igar under kvallen lekte han med Caden pa lekplatsen medans jag babblde med resten av familjen och kakade min LCHF burgare och helt plotsligt kom Noah springandes mot mig med en gratandes Caden och en nagot arg pappa Matt. Noah hade varsta bettet pa kinden som faktiskt syns fortfarande idag. Jag tyckte faktiskt synd om Noah, men kanske allra mest da foraldrarna inte sa till sonen pa allvar. Men att bita andra barn, det tar i alla fall jag valsigt allvarligt.
  
Bilderna pa lillan ar tagen haromdan da vi var ute och promminixa i vart neighbourhood. Noah och jag spelade fotboll medans lillan satt sa nojt i graset och pilla med en skallra ett bra tag. Det var namligen lite laskigt att krypa i graset tror jag. Tanken slog mig att det kommer bli en helsikes mycket mer spring nar lillan snart borjar ga hon med. Tank er sjalva, Noah springer at ena hallet och lillan at det andra. Ojojoj blir trott bara av tabken :) Perfekt vader har borta nu for tiden. 25 grader om dagarna om inte lite mer och solen skiner fran en som vanligt bla himmel. Jag njuter av att kunna ta ut barnen mer i alla fall. Idag ar det BVC for lillan som galler, 7 manader har hon hunnit bli och jag sager fortfarande: Vart tar tiden vagen. Glad att jag har bloggen i alla fall som ar min lilla dagbok. Manga goa kramar till er alla